Ränteutvecklingen för bolån och sparande: En analys

Bolåneräntorna i Sverige minskar, medan sparräntorna fortsätter sin nedåtgående trend. Nya siffror visar på betydande förändringar som påverkar både låntagare och sparare. Utvecklingen ger upphov till frågor kring framtida räntebeslut.

Den genomsnittliga bolåneräntan minskade till 2,84 procent i juli. Rörliga räntor har minskat mest, medan sparräntorna fortsätter att falla. Bostadslånen ökar, men i en långsammare takt än tidigare år.

Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) sjönk den genomsnittliga bolåneräntan på nya avtal till 2,84 procent i juli, från 3,01 procent i juni. Samtidigt har sparräntorna sjunkit, vilket innebär att hushållens sparkonton ger en lägre avkastning än tidigare. Andrea Schöldtz, nationalekonom, säger:

”Vi ser att hushållens bolåneräntor för nya avtal minskar överlag i juli, det gäller såväl den rörliga räntan som för räntorna på lån med längre bindningstider.”

Trots att lånetillväxten avtar, fortsätter hushållens bostadslån att öka, men i en långsammare takt. I juli var tillväxttakten 2,4 procent, jämfört med 2,2 procent månaden innan. Totalt har svenska hushåll bostadslån på 4 193 miljarder kronor, där 72 procent har rörlig ränta.

Den genomsnittliga räntan för nya insättningar på sparkonton föll till 0,62 procent i juli, från 0,67 procent i juni. För ett år sedan låg räntan på 2,01 procent. Denna utveckling innebär att hushållen får lägre bolånekostnader, men samtidigt en svagare avkastning på sitt sparande.

För konton med bindningstid eller begränsat antal fria uttag var räntan i juli 2025 1,40 procent, vilket kan jämföras med 3,17 procent i juli 2024. Hur räntorna kommer att utvecklas beror i stor utsträckning på Riksbankens beslut och hur bankerna väljer att justera sina räntor gentemot kunderna.