Kritik mot bankernas beräkningsmetoder för ränteskillnadsersättning
Publicerad september 12, 2025
Publicerad september 12, 2025
Haneringen av ersättning vid förtidslösen av bundna bolån har skapat starka reaktioner. Det riktas nu kritik mot hur svenska banker beräknar denna ersättning, vilket anses ogynnsamt för kunderna och avviker från metoder som tillämpas i andra länder.
Det påstås att svenska banker beräknar ersättningen baserat på hela lånebeloppet. Ränteskillnadsersättningen här jämförs med mer konsumentvänliga modeller utomlands. Branschen framhåller att schablonmetoder är nödvändiga för enkelhetens skull.
I en artikel hos Privata Affärer beskrivs att svenska banker vanligtvis beräknar ersättningen för hela bolånebeloppet vid förtidslösen av bundna lån, trots att endast hälften av lånefinansieringen kommer från marknadslån.
Låntagare måste ofta betala ränteskillnadsersättning vid förtidslösen, vilket inträffar när marknadsräntor är lägre än vid avtalets start. Banker finansierar i genomsnitt omkring 50 procent av sina bolån genom bostadsobligationer, medan resten täcks av inlåning.
Vid slutet av 2024 uppskattades värdet på utestående bostadsobligationer till 2 577 miljarder kronor, jämfört med 5 361 miljarder kronor i bolån totalt. KTH-forskaren Rickard Engström anser att ersättningen endast bör beräknas på den del av lånet som verkligen är marknadsfinansierad.
Han påpekar att den nuvarande metoden innebär att kunderna betalar för en kostnad som bankerna inte faktiskt har förlorat.
Det strider mot alla moraliska principer att begära ersättning för en skada som inte finns, säger han.
Branschrepresentanter, inklusive Johan Hansing, chefsekonom vid Svenska Bankföreningen, argumenterar för att schablonberäkningar är nödvändiga för att förenkla administrationen.
I länder som Spanien och Japan där inlåning utgör en större del av bolånefinansieringen används olika modeller för ersättning. Där täcker ersättning ofta endast administrativa kostnader och är betydligt lägre än i Sverige.
I Spanien är exempelvis ersättningen 0,5 procent av lånebeloppet under de första fem åren, och sänks därefter till 0,25 procent. Engström menar att en liknande modell borde övervägas i Sverige för att bättre återge bankernas faktiska kostnader.
Diskussionerna kring ränteskillnadsersättning förväntas fortsätta, särskilt med tanke på att både låntagare och banker påverkas av prissättning och regelverk inom området.