Effekterna av sänkt matmoms på ekonomin

Regeringen får stöd, med vissa reservationer, från LO, PRO och Svensk Dagligvaruhandel angående förslaget om en tillfällig sänkning av matmomsen. Kritik kommer dock från flera håll. Konjunkturinstitutet varnar för att sänkningen kan bli permanent, då det är politiskt känsligt att höja momsen igen.

Konsekvensen kan bli ett varaktigt hål i statsbudgetens finansiella struktur. KI konstaterar att regeringen beräknar ett bortfall av momsintäkter på 37 miljarder kronor under perioden från 1 april 2026 till 31 december 2027.

Det finns även farhågor om att sänkningen kan ske för sent, eftersom konjunkturen kan ha börjat återhämta sig nästa år. LO och PRO ser sänkningen som ett välkommet initiativ, då den skulle kunna öka hushållens köpkraft.

Svensk Dagligvaruhandel nämner att priserna i butik även påverkas av andra kostnadselement i livsmedelskedjan. ”Men priserna i butik påverkas också av utvecklingen av övriga kostnader i livsmedelskedjan – faktorer som ligger utanför butikernas och den svenska politikens kontroll”, säger hon.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) uttrycker oro för att endast en liten del av momssänkningen kan nå konsumenterna, då inflation och transportkostnader kan påverka priserna negativt. Visita, branschorganisationen för hotell och restauranger, motsätter sig förslaget eftersom det skulle innebära sänkt moms på hämtmat och mat i butik, medan momsen för kaféer och restauranger förblir högre.

Svenskt Näringsliv framhäver att regeringen istället kunde ha hjälpt låginkomsthushåll och barnfamiljer med riktade bidrag, snarare än en sänkning av matmomsen. ”Och olika momssatser betyder mer, inte mindre, krångel för företagen”, säger han.