Föreslagna förändringar i bolånehandeln och deras konsekvenser
Publicerad november 12, 2025
Publicerad november 12, 2025

Regeringen planerar att göra ändringar i amorteringsreglerna och höja bolånetaket. Dessa förändringar kan ge hushållen mer ekonomisk frihet men skapar också oro för potentiella risker och stigande bostadspriser.
Det föreslås att det nuvarande amorteringskravet ska upphöra från april 2026, vilket kan leda till att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens värde. Samtidigt kommer kraven för tilläggslån och bostadsomvärdering att skärpas.
Enligt NordnetBlogg innebär dessa förändringar att amorterings- och kontantinsatskraven mildras. Målet är att underlätta för unga och förstagångsköpare att komma in på bostadsmarknaden.
Sedan införandet av amorteringskraven 2016 har dessa skärpts ytterligare 2018 för hushåll med lån över 4,5 gånger bruttoinkomsten. Det föreslås nu att denna skärpning tas bort från och med april 2026. Enligt exempel minskar amorteringskravet för ett hushåll med 3 miljoner i lån och 600 000 kronor i årsinkomst från 3 procent till 2 procent per år, vilket ger en sänkning av månadskostnaden med 2 500 kronor.
Med lägre amorteringskrav kan hushållen bygga en ekonomisk buffert och frigöra mer medel för annat sparande. Dock innebär en minskning av amorteringen en ökad hushållsskuld vilket gör dem mer sårbara vid eventuella bostadsprisfall.
Ändringarna inkluderar också en höjning av bolånetaket till 90 procent av bostadens värde. Detta innebär att kontantinsatsen för ett hus som kostar 3 miljoner kronor kan minskas med 150 000 kronor, vilket kan gynna förstagångsköpare.
Samtidigt införs strängare regler för tilläggslån, som nu inte får överstiga 80 procent av bostadens värde, och omvärdering får ske högst vart femte år. Flera remissinstanser, däribland Riksbanken, har uttryckt oro för att dessa förändringar kan leda till ökad skuldsättning och stigande bostadspriser.
Regeringen hoppas dock att fler hushåll ska få möjlighet att köpa bostad utan att behöva ta dyra blancolån, samtidigt som de får ökad flexibilitet i sin ekonomi. Förslagen kan träda i kraft den 1 april 2026 om de godkänns enligt plan.