Fler svenskar fortsätter arbeta efter pensionen

Enligt en ny rapport från Pensionsmyndigheten väljer allt fler svenskar att förlänga sin yrkesverksamhet efter 65 års ålder. Detta gäller särskilt personer födda på 1950-talet, som skjuter upp pensioneringen i större utsträckning än sina föregångare.

Andelen av 65-åringar som har lön som huvudsaklig inkomst har ökat markant. Sysselsättningen bland 65 till 69-åringar har stigit från 14 till 34 procent sedan 2003, en ökning på 20 procentenheter under perioden.

Bland dem som fyllde 65 år förra året hade 36 procent lön som den primära inkomsten, en ökning från 29 procent året innan. Samtidigt har andelen med pension som huvudinkomst minskat från 68 procent 2022 till 47 procent 2024.

Stefan Granbom, analytiker på Pensionsmyndigheten, konstaterar att fler 65-åringar arbetar. Han säger,

”Vi ser tydligt att fler och fler 65-åringar har lön som huvudsaklig inkomst. Men pensionsåldersreformen har också lett till färre år av utbetalningar från socialförsäkringen i form av pension, sjukersättning, sjukpenning och a-kassa för de som är 60 år och äldre.”

Denna förändring beror främst på höjda pensionsåldrar som infördes 2023 för att uppnå långsiktig hållbarhet i pensionssystemet. Rapporten visar också att personer födda på 1950-talet arbetar längre än de från 1940-talet.

Det framgår att män i genomsnitt har tre år kortare tid i socialförsäkringen än kvinnor, vilket delvis beror på kvinnors högre livslängd. Tjänstepensionen blir allt viktigare inför pensioneringen, särskilt under de sista tre åren av arbetslivet.

Sammanfattningsvis pekar rapporten på en bestående trend där fler äldre svenskar väljer att skjuta upp pensionen och fortsätta arbeta, vilket har betydelse för både individers ekonomi och landets välfärdssystem.