Personlighetens påverkan på livslängd belyst av ny studie

Forskning har länge visat att personlighetsdrag påverkar livskvalitet och prestationer, men nu framhäver en omfattande studie även deras betydelse för livslängd. Enligt resultaten kan vissa personlighetsdrag leda till förkortad livslängd, medan andra bidrar till ett längre liv.

I en global studie från University of Limerick, återgiven av Newsweek, analyserades data från nästan 570 000 personer över fyra kontinenters livserfarenheter, vilket inkluderade över 43 000 dödsfall. Resultaten visar att personlighetsdrag som oro, organisering och utåtriktadhet påverkar livslängden i samma grad som socioekonomiska faktorer.

Personer med hög neuroticism, vilket innebär en benägenhet för oro och emotionell instabilitet, löpte högre risk för förtida död. Enligt uppgifterna ökade dödsrisken med tre procent för varje ökning av neuroticism. Detta samband var särskilt uttalat hos yngre vuxna, vilket tyder på att långvarig stress kan ha en negativ inverkan på hälsan.

Studien påvisar också att individer med hög samvetsgrannhet, karakteriserad av ordningssinne och självdisciplin, hade lägre dödlighet. Varje poäng av ökad samvetsgrannhet resulterade i en minskning av dödsrisken med tio procent, vilket var den mest framträdande skyddande faktorn i studien.

Vidare hade utåtriktade personer en lägre dödsrisk under studieperioden. För varje poäng av högre extraversion minskade dödsrisken med tre procent, särskilt notabelt i länder som USA och Australien. Andra drag, såsom öppenhet och vänlighet, korrelerade inte tydligt med livslängd.

Forskarna framhåller att personlighetsdrag bör beaktas som en betydande faktor för folkhälsan, jämsides med traditionella faktorer som social status. Ökad medvetenhet om hur personlighet påverkar hälsobeteenden kan förbättra folkhälsan och livslängden, även i Sverige där liknande mönster observeras.