Fördröjning av arv påverkar ekonomiska möjligheter

Kapital binds längre hos äldre generationer, vilket kan få konsekvenser för investeringar och entreprenörskap. Det pågår en betydande överföring av kapital mellan generationer i Sverige, men arv betalas ut allt senare i livet. Fördröjningen kan påverka produktiviteten negativt.

Enligt Placera innebär nuvarande arvsregler att barn ofta måste vänta tills båda föräldrarna har avlidit innan arvet realiseras. Juristen Thomas Eriksson påpekar att detta kan begränsa individers möjligheter till investeringar och karriärskiften.

Lagändringar har också bidragit till denna fördröjning. Sedan 1987 har make eller maka företräde i arvsordningen, vilket ytterligare skjuter upp barnens arv. När arv- och gåvoskatten togs bort 2004 försvann incitamenten för tidiga överföringar.

Eriksson anser att det saknas motivation att planera för tidigare kapitalöverföringar, vilket gör att kapitalet fortsätter att bindas till äldre generationer. Den grupp som är mellan 30 och 40 år, där kapitalbehovet är som störst, har sämst finansiell hälsa.

Det är paradoxalt att den mest produktiva generationen har minst ekonomiska marginaler, medan de över 60 år har den starkaste ekonomiska ställningen. Eriksson menar att detta kan hämma risktagande och entreprenörskap.

Sverige har en stor del av sina hushållstillgångar i finansiellt sparande, men överföringar sker sällan tidigt. Pensionen framhålls ofta som en lämplig tid för överföringar, där familjer kan diskutera behovet av kapital.

När förmögenheter förs vidare sent ökar risken för konflikter mellan arvingar. Jurister betonar vikten av tydlighet och öppna samtal för att minska risken för arvstvister. Att ha ett testamente kan också styra fördelningen.

Det är viktigt att tänka igenom fördelningen av arv i förväg och ha öppna samtal med familjen för att undvika framtida missförstånd. Eriksson rekommenderar att gåvor dokumenteras noggrant.