Bristande nyttjande av friskvårdsbidraget i Sverige
Publicerad november 2, 2025
Publicerad november 2, 2025

Friskvårdsbidraget utgör en betydande kostnad för svenska arbetsgivare, men många anställda utnyttjar det inte. Forskning indikerar att de som har störst möjlighet till hälsovinster ofta avstår från bidraget, medan de redan aktiva motionärerna är de som främst drar nytta av det.
Trots att nästan 60 procent av de anställda använder friskvårdsbidraget, investeras fyra miljarder kronor årligen i Sverige. Större hälsovinster skulle kunna uppnås genom mer riktade insatser och anpassningar. Enligt Tidningen Vision och en forskare vid Mälardalens universitet är det de redan aktiva som främst använder bidraget.
Forskaren Oskar Halling Ullberg påpekar att bidraget inte alltid ger den önskade effekten på individers hälsa. Han anser att modellen behöver justeras för att bättre nå dem som har störst behov av att förbättra sina livsstilar.
Oskar Halling Ullberg säger,
”Vi behöver nå dem som behöver komma i gång med hälsosamma vanor, där har vi mest att vinna.”
Undersökningar visar att bidragets belopp varierar kraftigt mellan olika arbetsgivare. I kommunsektorn är snittet drygt 1 700 kronor, men forskning visar att en nivå på upp till 3 000 kronor kan öka användningen. Högre belopp har dock inte visat sig göra någon skillnad.
Det faktum att friskvårdsbidraget kan användas till valfria aktiviteter medför att medel ibland spenderas på aktiviteter utan tydlig hälsoeffekt. Forskningen föreslår att arbetsgivare bör styra och stödja användningen mer effektivt, exempelvis genom att erbjuda personlig träning eller fysioterapi.
Kombinationer av insatser, som gemensam träning eller promenadmöten, kan ge bättre resultat. De hinder som förhindrar användningen av bidraget inkluderar brist på tid, information och smidiga rutiner för återbetalning. Bakgrundsdata kommer från Kantar Sifo och Kantar Public, samt forskning av Sigblad och flera andra.