Effekten av lågprisbutiker på livsmedelspriser

Publicerad augusti 25, 2025

där lägre priser i lågprisbutiker pressar priserna hos andra butiker. Enligt Konkurrensverket saknade 102 av Sveriges 290 kommuner lågprisbutiker år 2022, vilket begränsar den lokala konkurrensen. Detta har även diskuterats på politisk nivå.

Lågpriskedjan Lidl, som idag har 208 butiker, planerar att öppna 7 till 10 nya butiker årligen. Niclas Kjellman, försäljnings- och fastighetsdirektör på Lidl, säger:

”Den absolut största utmaningen vi har nu är hur kommunerna tolkar plan- och bygglagen.”

Willys, som också har ambitionen att öppna fler butiker, möter liknande hinder. Heinz Möller, etableringschef, kommenterar:

”Det finns flera exempel där vi har försökt etablera butiker i 10-15 år utan att lyckas.”

För att underlätta etablering av nya livsmedelsbutiker vill Lidl se förändringar i plan- och bygglagen. Regeringen har gett Boverket i uppdrag att redovisa åtgärder för att främja nya livsmedelsbutiker innan våren.

Matpriskollen har analyserat hur priserna påverkas av lågprisbutikers närvaro. Det visar sig att ju fler lågprisbutiker som finns i ett område, desto lägre blir priserna hos stormarknaderna. Om det bara finns en lågprisbutik är priserna hos stormarknaden 5,3 procent högre, medan skillnaden minskar till 3-4 procent med flera lågprisalternativ.

Dessutom ligger priserna i orter utan lågprisbutiker i genomsnitt 14,7 procent över lågprisnivån. I områden med lågprisbutiker är skillnaden knappt 10 procent. Sammanfattningsvis visar rapporten att lågprisbutiker har en betydande inverkan på livsmedelspriserna.