Genetikens betydelse för livslängd och tarmhälsa

Nyligen publicerade studier indikerar att våra gener har en mer framträdande roll för livslängden än vad som tidigare föreslagits. Enligt den senaste forskningen kan genetiska faktorer stå för upp till 50 procent av skillnaderna i livslängd, vilket är en betydande ökning jämfört med tidigare uppskattningar på 10–30 procent.

Studien, som analyserar tvillingregister från Sverige och Danmark samt data från över hundraåringar i USA, visar att man nu bättre kan särskilja biologiska mekanismer från externa faktorer. Det innebär att genetiska komponenter tydligare kan kopplas till åldrandet.

Sara Hägg, docent vid Karolinska institutet, påpekar att livsstil och kost också har stor påverkan på vår livslängd. Hälften av livslängdsvariationerna beror på levnadsvanor och kost, vilket visar på vikten av en hälsosam livsstil.

Forskningen publicerades i tidskriften Science och öppnar för nya insikter om vilka gener som påverkar åldrandet, även om den inte ger svar på specifika individers livslängd.

Forskning kring tarmflorans betydelse för livslängd växer. Många studier visar att en riklig och varierad tarmflora korrelerar med längre liv. Exempelvis, Maria Branyas Morera, som levde till 117 år, hade en kost rik på olivolja och yoghurt, vilket anses ha bidragit till en gynnsam tarmflora.

En annan studie från Kina, publicerad 2022, bekräftar detta mönster och visar att äldre individer oftast har en mer varierad tarmflora än yngre. Denna bakteriemångfald tycks vara en gemensam faktor bland långlivade personer.

Dr Mary Ni Lochlainn beskriver tarmfloran som en trädgård där mångfald är avgörande för hälsan. Professor James Kinross påpekar att förståelsen för sambandet mellan tarmbakterier och kroppens immunförsvar ökar, även om vissa skillnader mellan befolkningsgrupper är kvar att utforska.

Forskare är eniga om att kost och livsstil spelar en avgörande roll för tarmhälsan. Dr Manel Esteller rekommenderar en kost med olivolja och fisk, medan socker och ultraprocessad mat bör undvikas. Samtidigt betonas det att kostens och mikrobiomets interaktion är komplex, vilket gör det svårt att ge generella kostråd.

Sammanfattningsvis visar forskningen att både gener och livsstil, där tarmhälsa är central, bidrar till livslängden. Enligt SCB är den genomsnittliga livslängden i Sverige 85,4 år för kvinnor och 82,3 år för män, och mer forskning behövs för att förstå hur livskvalitet och livslängd kan förbättras.