Kinas förändrade konsumtionsvanor påverkar lyxmarknaden

Kinas konsumtionsmönster genomgår betydande förändringar med en minskad efterfrågan på västerländska lyxvaror, vilket påverkar stora aktörer på marknaden. Denna trend har lett till att bolag som Chanel, Gucci och Louis Vuitton upplever en nedgång i försäljningen. Kinas ekonomiska situation har varit avgörande för den globala lyxindustrin under en längre tid.

Fenomenet ”lyxfobi” har blivit mer utbrett, vilket innebär att kinesiska konsumenter nu i högre grad avstår från öppna statussymboler. Det finns också en växande efterfrågan på inhemska och funktionella märken, enligt rapporter från MarketWatch. Den långvariga nedgången på fastighetsmarknaden har också påverkat hushållens ekonomiska stabilitet.

Den minskade konsumtionsviljan kan kopplas till både ekonomiska och sociala faktorer. Kinesiska konsumenter upplever att prålig konsumtion blivit mindre acceptabel under ett starkare fokus på gemensamt välstånd. Bruno Lannes från Bain & Co. noterar att medvetenheten kring värdet av pris och funktion ökar bland konsumenterna.

Som Li Guwen, en marknadsförare i Shanghai, uttrycker: ”2021 var ett lyxköp en belöning för en tillgång som steg i värde. 2026 känns det som en belastning. Jag vill ha teknik och funktion, inte en logotyp som påminner mig om hur mycket värdet på min lägenhet har fallit.”

Denna förskjutning i konsumtionsbeteende har också blivit tydlig på aktiemarknaden. LVMH, det största lyxkonglomeratet, har sett sitt värde minska betydligt sedan sin toppnotering. Kering, som äger Gucci, har också drabbats hårt med en nedgång på över 80 procent sedan 2021, även om aktien har återhämtat sig något.

Flera andra västerländska företag, inklusive Richemont, Chanel och Burberry, påverkas också av dessa förändrade konsumtionsmönster. Den globala lyxmarknaden står således inför utmaningar i takt med att kinesiska konsumenter anpassar sina köpvanor.