Kostnader i Ukraina kan påverka Europas framtid

En ny rapport från Norska utrikespolitiska institutet (Nupi) belyser de potentiellt höga kostnaderna för Europa i samband med Ukrainakriget. Här presenteras två huvudscenarier som kan få enorma ekonomiska och politiska konsekvenser för både Europa och Norge, beroende på krigets utveckling. Detta rapporterar den norska tidningen Dagbladet.

Det första scenariot beskriver en rysk seger där Ryssland expanderar sitt territorium och tvingar Ukraina till en ogynnsam fred. I det andra scenariot lyckas Ukraina skydda sitt luftrum och eventuellt återta ockuperade områden eller förhandla fram bättre villkor.

Enligt forskarna skulle kostnaden för det första scenariot ligga mellan 13 978 och 18 942 miljarder norska kronor, vilket nästan motsvarar hela värdet av den norska oljefonden. Skulle Ukraina däremot lyckas försvara sig effektivt, kan kostnaden minska till mellan 6 000 och 9 700 miljarder norska kronor under en fyraårsperiod.

Rapporten framhäver att ett ryskt övertag skulle kunna leda till omfattande flyktingströmmar, uppskattat till upp till 11 miljoner människor, vilket skulle överbelasta Europas mottagningssystem och orsaka politisk oro i flera länder. NATO skulle även behöva öka sina styrkor och investeringar i materiel.

”Strategisk tvekan är dyr. Vår analys visar att det är billigare och säkrare att ge Ukraina ett tydligt militärt övertag än att hantera kostnaderna av ryska framsteg och långvarig instabilitet i Europa,” säger en forskare vid Nupi.

Det europeiska stödet till Ukraina ligger för närvarande på cirka 875–930 miljarder norska kronor per år, vilket är betydligt lägre än kostnaderna i de beskrivna scenarierna. Vid Natos toppmöte i Haag i juni enades medlemsländerna om att satsa minst fem procent av BNP på försvars- och säkerhetsutgifter senast 2035, vilket kan leda till ökat stöd för Ukraina.

Rapporten diskuterar också Norges roll och dess oljefonds kapacitet att bidra mer ekonomiskt än andra länder. Det finns ett moraliskt tryck på Norge, men myndigheterna menar att de följer gällande budgetregler. Forskarna föreslår dessutom att frysta ryska tillgångar kan användas för att finansiera återuppbyggnaden av Ukraina.

Avslutningsvis betonar forskarna vikten av en klar strategi för det europeiska stödet, snarare än att enbart fokusera på att ge mest ekonomiska resurser.