Löner i Europa: Skillnader och trender

Eurostats rapporter visar att den genomsnittliga årslönen för anställda inom EU uppgick till drygt 39 800 euro under 2024, vilket är omkring 440 000 kronor. Det är tydligt att lönerna varierar kraftigt mellan olika länder.

Löneskillnaderna i Europa är fortsättningsvis påtagliga, både mellan länder och mellan könen. Trots att genomsnittliga löner stiger, kvarstår betydande gap, särskilt mellan öst och väst samt mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden.

Vid årsskiftet intensifieras diskussionen om löner, när många överväger att byta jobb och företag ser över rekryteringsbehov. Data visar att löneläget skiljer sig avsevärt mellan olika europeiska länder och inom Sverige, där könsskillnader är framträdande, särskilt bland de högst avlönade.

Enligt Eurostat hade Luxemburg den högsta genomsnittliga årslönen med nära 83 000 euro, vilket är mer än fem gånger högre än Bulgarien, som låg i botten med knappt 15 400 euro. Flera västeuropeiska länder, som Danmark, Irland, Belgien, Österrike och Tyskland, hade också löner över 50 000 euro. I Sverige låg snittet på 46 525 euro.

När lönerna justeras för köpkraft, minskar skillnaderna något. Även om Luxemburg fortfarande har den högsta snittlönen (55 051 euro i köpkraftskorrigerad lön), minskar spridningen mellan högst och lägst från 5,4 till 2,5 gånger. Rumänien klättrar i ranking när köpkraft beaktas, medan Estland tappar positioner.

Skillnaderna i lön beror till stor del på produktivitet och näringsstruktur mellan länder, samt facklig organisering och omfattningen av kollektivavtal. Högre produktivitet möjliggör högre löner, säger hon.

Förväntningarna är att snittlönen inom EU kommer att fortsätta öka, men i varierande takt beroende på land. I Sverige har antalet arbetsgivare som betalar över en miljon kronor i genomsnittlig årslön ökat, och det förekommer nu i 16 kommuner.

Även i mindre städer som Linköping, Gävle och Älmhult finns sådana löner. Totalt har 126 kommuner arbetsgivare med snittlön över 600 000 kronor, en ökning från 116 året innan.

Det är också värt att notera att företag med manlig majoritet dominerar bland de bäst betalande i nästan 90 procent av kommunerna. Endast i 31 kommuner är kvinnor i majoritet på det företag som erbjuder den högsta snittlönen.

Skillnaderna mellan könen kvarstår även bland de högst avlönade, där det finns en månatlig skillnad på över 11 000 kronor till männens fördel, med ännu större gap inom regionerna. Tydliga mönster av löneskillnader består, och faktorer som produktivitet, näringsstruktur, facklig organisering och könsfördelning på arbetsmarknaden fortsätter att spela en betydande roll.