Regeringens budget gynnar barnfamiljer mest

Barnfamiljer som bor i hus utgör de största vinnarna i den nya budgeten som föreslås av regeringen. Enligt Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, är det tydligt att budgeten är inriktad på att stärka hushållen.

Regeringen har avsatt 80 miljarder kronor för nästa år, där omkring 50 miljarder kommer att nå hushållen genom olika åtgärder. ”De satsar väldigt mycket pengar på att stärka hushållens privatekonomi i år. Alla får en del av kakan,” säger han.

Barnfamiljer, särskilt de med två arbetande vuxna och förskolebarn, kommer att dra mest nytta av budgeten. Familjer i villor kan förvänta sig en ökning på nära 1 900 kronor i månaden, baserat på medianlöner och genomsnittlig elförbrukning. ”De kan ta del av många satsningar. Lägre matmoms, lägre elskatt, lägre avgifter för förskola och fritidshem och jobbskatteavdraget,” betonar Westerberg.

Westerberg förklarar att regeringen tycks fokusera på låg- och medelinkomsttagare, som därmed får ett större procentuellt jobbskatteavdrag. Trots detta är det höginkomsttagare som i kronor räknat får mest, särskilt med en justering av brytpunkten för statlig inkomstskatt vid årsskiftet. ”En höginkomsttagare får 1 100 kronor mer i plånboken varje månad medan en låginkomsttagare får 300 kronor,” säger han.

Pensionärer får en ökning på ungefär 340 kronor per månad. Dessutom gynnas höginkomsttagare av höjningen av det skattebefriade beloppet på ISK-konton till 300 000 kronor, vilket innebär att familjer med högre inkomster får mer än de med lägre inkomster.

Westerberg nämner att arbetslösa inte kommer att påverkas av budgeten på samma sätt, utan mer av förändringar inom a-kassan. ”Beroende på hur man lever kan man kanske dra nytta av det höjda bostadsbidraget,” säger han. Den kommande frågan om socialbidrag, som kan påverka större barnfamiljer, är planerad att diskuteras först 2027, vilket gör det mer relevant för valet än för den nuvarande plånboksfrågan.