Renoveringshysteri i Sverige trots kommande slopande av rotavdrag

Efter den svenska regeringens tillfälliga höjning av rotavdraget har det skett en markant ökning av både ansökningar och det avdragna beloppet under årets andra och tredje kvartal. Det positiva läget inom byggsektorn ser dock ut att påverkas när de generösa reglerna upphör vid årsskiftet.

Under perioden mellan maj och september har rotavdraget ökat med 72 procent. Byggbranschen rapporterar om färre konkurser och en ökning av anställningar. Enligt statistik från Skatteverket har den tillfälliga höjningen av rotavdraget haft en påtaglig effekt på hushållens renoveringsvilja och branschens aktivitetsnivå.

Det preliminära rotavdraget har under denna period ökat från 4,9 till 8,4 miljarder kronor jämfört med året innan, rapporterar Dagens Nyheter. Hushåll kan dra av 50 procent av arbetskostnaden, upp till 50 000 kronor per person, för renoveringar och ombyggnader. Denna förändring trädde i kraft den 12 maj och gäller fram till årsskiftet.

Det totalsumman av rotavdraget som används i år har överstigit 12 miljarder kronor, vilket betydligt överstiger nivåerna från 2023. Antalet hushåll som utnyttjat avdraget har ökat med 15 procent, med nära 800 000 personer under perioden maj till september. Det skapades 500 000 godkända rotavdrag under sommarmånaderna. ”Det var rena renoveringsfebern i landet, och det har betytt otroligt mycket för vår bransch som varit akut pressad de senaste åren,” säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen, till Dagens Nyheter.

Byggföretag har rapporterat en ökning av efterfrågan, och vissa har kunnat nyanställa personal tack vare det ökade antalet projekt. Samtidigt har antalet konkurser i branschen minskat under denna tid.

Trots dessa positiva effekter har regeringen meddelat att de generösa reglerna för rotavdrag inte kommer att förlängas efter årsskiftet. Byggbranschen uttrycker oro för en potentiell nedgång i efterfrågan och möjliga personalneddragningar nästa år. Skatteverket beräknar att den tillfälliga reformen kommer att minska skatteintäkterna med över 4 miljarder kronor under 2025. Regeringen har valt att prioritera andra satsningar i den kommande budgeten, enligt finansminister Elisabeth Svantesson.