Så kan du bygga en utdelningsportfölj för passiv inkomst

Att generera passiv inkomst genom aktieutdelningar kräver både långsiktighet och strategisk planering. Utdelningar har blivit ett populärt mål för många svenska investerare. Genom att investera i företag som regelbundet delar ut vinster kan man skapa en stabil inkomstkälla som potentiellt kan ersätta behovet av aktivt arbete.

En utdelningsaktie är en aktie där bolaget ger en del av sin vinst till aktieägarna. Direktavkastningen är ett viktigt mått som visar utdelningens storlek i förhållande till aktiekursen. Om ett företag delar ut 10 kronor per aktie och aktiekursen är 100 kronor, ger detta en direktavkastning på 10 procent, förklarar han.

För att bygga en effektiv utdelningsportfölj rekommenderas att inkludera aktier, fonder och ETF:er med en stabil utdelningshistorik. Målet bör vara att uppnå en direktavkastning på mellan 4 och 6 procent. Det betyder att en investering på 1 000 kronor kan generera 40–60 kronor årligen i utdelning, exklusive eventuell värdeökning.

Riskspridning är avgörande. En portfölj bör bestå av minst 10–15 aktier från olika sektorer för att minska risken för negativa effekter av individuella aktiers utdelningsbeslut. Många investerare väljer att inkludera utdelnings-ETF:er för att diversifiera sina investeringar, säger hon.

Utdelningstillväxt är också en viktig aspekt att beakta. Historiskt har vissa bolag ökat sina utdelningar med 5–7 procent årligen, vilket kan bidra till en betydande ökning av den passiva inkomsten över tid. Vid en investering på 100 000 kronor kan utdelningen nå 4 000 kronor per år vid en direktavkastning på 4 procent.

Kapitalbehovet för att leva på utdelningar beror på hur mycket passiv inkomst man önskar. För att få 30 000 kronor i månaden vid en direktavkastning på 6 procent krävs 6 miljoner kronor. Om direktavkastningen istället är 3 procent behövs 12 miljoner kronor. Genom att dela den önskade årsinkomsten med den förväntade direktavkastningen kan man beräkna hur mycket kapital som behövs, påpekar de.

Exempel på svenska bolag med hög direktavkastning inkluderar Handelsbanken A med 12,2 procent, Swedbank med 8,5 procent och både Nordea och SEB A med 5,7 procent. För långsiktig stabilitet kan så kallade utdelningsaristokrater, exempelvis Procter & Gamble och Coca-Cola, vara intressanta alternativ att inkludera, då de har ökat sina utdelningar i över 60 år.

En välbalanserad portfölj kan bestå av en kombination av nordiska aktier, globala utdelningsbolag och utdelnings-ETF:er. En möjlig struktur är: 50 procent stabila nordiska utdelningsaktier, 25 procent globala utdelningsbolag och 25 procent utdelnings-ETF:er. Att leva på utdelningar handlar om att sätta upp realistiska mål och strategiskt planera för framtiden, säger han.