Svenskarnas kontanthantering i en digital värld

Hur många svenskar har egentligen kontanter hemma? En ny undersökning visar att nästan hälften av Sveriges befolkning förvarar kontanter i sina hem. En specifik åldersgrupp utmärker sig i denna trend. Det främsta skälet till detta är en oro för digitala hot.

Nästan 49 procent av svenskarna har lagt undan kontanter för att kunna hantera störningar som strömavbrott eller kriser. I synnerhet personer över 55 år, där 57 procent sparar kontanter hemma, är mer benägna att göra detta.

Undersökningen, utförd av fintechföretaget Riverty i samarbete med YouGov, visar att 65 procent av de tillfrågade är oroliga för att hackerattacker ska göra det omöjligt att komma åt sina pengar. Bland svenskar i åldern 45 till 54 år är oro för digitala angrepp som störst, där hela 75 procent uttrycker sådan oro. Kvinnor visar sig vara mer oroliga än män.

Regionalt är Skåne det län som sticker ut, med 55 procent av invånarna som har kontanter hemma. Jämfört med andra europeiska länder ligger Sverige i mitten; Tyskland har en lägre andel, medan Nederländerna har den högsta andelen på 67 procent.

Enligt Dennis Blennskog, vd för Riverty, är det viktigt för branschen att förtydliga hur de arbetar för att säkerställa pengaflödet i samhället tryggt. Riksbanken har också betonat vikten av samarbete mellan offentliga och privata aktörer för att kunna genomföra betalningar vid omfattande störningar.

Hur mycket kontanter bör man egentligen ha hemma? Tidigare rapporter har visat att både europeiska och svenska myndigheter rekommenderar en rimlig kontantreserv för att klara basbehov under nödvändiga omständigheter. I Nederländerna föreslås att vuxna har cirka 900 kronor hemma, medan barn rekommenderas att ha 400 kronor.

I Sverige bör hushåll anpassa sin kontantreserv så att den räcker i minst en vecka. Exakta belopp bör baseras på hushållets storlek och behov, men några hundralappar per person kan vara kritiska vid digitala avbrott.

Både svenska och europeiska myndigheter är eniga om att kontanter fortfarande spelar en avgörande roll för hushållens krisberedskap, och en mindre kontantreserv kan öka tryggheten vid oväntade betalningsproblem.