Svenskarnas lycka och oro: En djupdykning i nya siffror

Statistik visar att det råder betydande skillnader i hur glädje upplevs bland olika demografiska grupper. Enligt SCB anser sju av tio svenskar att de oftast eller alltid känner sig glada. Det finns dock stora variationer, där äldre individer rapporterar högre glädje än yngre, och personer med låga inkomster eller funktionsnedsättningar oftare uppger att de sällan känner glädje.

Undersökningen från SCB visar att 68 procent av de över 16 år känner glädje, men andelen som upplever detta är lägre bland yngre. Ekonomiska faktorer spelar en avgörande roll; 12 procent av de med lägst inkomst uppger att de sällan eller aldrig känt glädje, medan denna siffra är 4 procent i den högsta inkomstgruppen.

Utmaningarna är mer påtagliga för vissa befolkningsgrupper. Totalt har 7 procent av svenskarna sällan eller aldrig känt glädje under de senaste fyra veckorna, och bland de med funktionsnedsättning är denna andel 15 procent. Ensamstående rapporterar oftare lägre nivåer av glädje än de som lever i partnerskap.

Ekonomisk oro påverkar också den svenska befolkningen. Enligt undersökningen oroar sig 31 procent för sin hushållsekonomi det kommande året. I grupper som arbetslösa är denna andel 66 procent, jämfört med 32 procent bland förvärvsarbetande och 14 procent bland pensionärer.

Tilliten till okända personer skattas i snitt till 5,5 på en tiogradig skala, där yngre har lägre tillit än äldre. Sociala kontakter och hälsa är också centrala teman; sex procent av kvinnorna och tio procent av männen saknar nära vänner att diskutera personliga frågor med. 42 procent av svenskarna rapporterar långvariga hälsobesvär, med högre andel bland äldre.

Avslutningsvis visar SCB:s mätning att 47 procent av svenskarna tycker det är lätt att få ekonomin att gå ihop, medan 10 procent har svårt att hantera sina utgifter.