Svenskarnas sparande: En översikt av förändringar och trender

Svenska hushåll visar en strävan att öka sitt sparande. En ny undersökning indikerar var de väljer att placera sina pengar.

Trots en nedgång i det genomsnittliga månadssparandet, rapporterar fler hushåll om planer på att öka sina besparingar framöver. Enligt SEB:s undersökning ”Sparkollen” förändras svenskarna sparbeteende inför 2026.

Under fjärde kvartalet var det genomsnittliga månadssparandet 5 700 kronor, vilket är en minskning med cirka 200 kronor från tidigare kvartal. Denna siffra exkluderar amorteringar.

Sparandet fördelas på olika konton. Hushållen placerar i genomsnitt 2 700 kronor på bankkonton, 1 400 kronor i fonder samt 700 kronor vardera i pensions- och aktiesparande. Utöver dessa, amorterar hushållen i genomsnitt 1 700 kronor per månad.

SEB rapporterar att nästan tre av fyra hushåll har tillräckligt med medel för att hantera oförutsedda kostnader på 30 000 kronor. Denna andel har ökat under de senast tre åren.

Skillnaderna mellan hushåll som kan hantera oväntade utgifter och de som har svårare ökar. Skillnaden har vuxit från 39 till 49 procentenheter sedan 2022, enligt SEB. Sex av tio hushåll skulle föredra att använda sitt buffertsparande för att täcka sådana utgifter.

Trots detta är många hushåll missnöjda med avkastningen på sina besparingar. En kartläggning visar att storbankerna erbjuder nollränta eller nära 0 procent på sparkonton med fria uttag.

Rådet är att söka sig till nischade banker som fokuserar på attraktiva sparkonton för att maximera räntan. Sparande kan enkelt flyttas till dessa banker för att uppnå bättre avkastning.

Skillnaderna i sparande mellan låg- och höginkomsttagare är tydliga. Låginkomsttagare sparar i genomsnitt 800 kronor i månaden, medan höginkomsttagare sparar upp till 13 800 kronor.

Fler hushåll planerar att öka sitt sparande under kommande månader. 24 procent av hushållen avser att spara mer, en ökning från 21 procent föregående halvår, medan de som planerar att spara mindre har minskat till 10 procent.

Trots en svag arbetsmarknad och en långsam ekonomisk återhämtning, har tre av fyra hushåll nu en buffert för att klara oväntade utgifter. Américo Fernández, privatekonom SEB, nämner att detta kan ge hushållen ekonomiskt utrymme att återuppta konsumtionen.

Balansmåttet, som mäter skillnaden mellan de som planerar att öka eller minska sitt sparande, har stigit till 14, upp från 10 föregående kvartal. Det återstår att se om dessa sparplaner leder till faktiska ökningar i sparande framöver.