Svenskarnas sparande fortsätter att öka trots skulder
Publicerad september 20, 2025
Publicerad september 20, 2025

Svenska hushåll fortsätter att spara på höga nivåer, med en tydlig betoning på bankkonton och fonder. Förändringar i lånebeteende och skulder har dock en långsiktig påverkan på hushållens ekonomiska situation. Enligt nya uppgifter från SCB, uppnåddes ett likvidt sparande på 157 miljarder kronor under andra kvartalet 2025.
Det mesta av hushållens sparande placerades på bankkonton, där nettoinsättningen var 109 miljarder kronor. Fondköp stod för 41 miljarder kronor, en minskning från året innan, men fortfarande betydande. Säsongsvariationer, särskilt under andra kvartalet, påverkar sparandet, vilket sker i samband med skatteåterbäringar och aktieutdelningar enligt Emil Hermansson, nationalekonom SCB.
Börsnoterade aktier bidrog med endast 4 miljarder kronor i nettoköp under samma period. En ny undersökning från Compricer visar att nästan nio av tio svenskar har sparkonton, men många saknar kunskap om räntor och insättningsgaranti. Detta resulterar i att pengar hamnar på konton med låg avkastning, vilket innebär att hushållen går miste om betydande räntor varje år, enligt sparekonom she says.
Nyligen har snitträntan på sparkonton sjunkit till 0,6-0,7 %. Stora banker erbjuder i genomsnitt två procentenheter lägre räntor jämfört med nischbankerna. Det innebär en förlust av nästan 18 miljarder kronor i ränta efter skatt årligen för svenska hushåll. Högst sparränta kan nu erhållas hos aktörer som HoistSpar och Nordiska, upp till 2,90 %.
Trots det ökade sparandet fortsätter hushållens skulder att växa, men i en långsammare takt. Under kvartalet nådde nettoupptagningen av lån 44 miljarder kronor, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Vid utgången av kvartalet var skuldkvoten 154 procent, en minskning från toppnoteringen på 177 procent 2021. Över tid har hushållens skulder minskat som andel av de finansiella tillgångarna från 34 procent 1996 till 25 procent 2025.
Sammanfattningsvis visar statistiken att svenska hushåll fortsätter att prioritera sparande, även om skuldsättningen förblir hög, men under kontroll.