Sveriges ekonomiska framtid och räntestruktur

Sveriges ekonomiska återhämtning har inletts snabbare än förväntat, vilket kan leda till en höjning av styrräntan 2026, enligt en analys från DNB Carnegie. Banken har justerat sina BNP-prognoser och räknar med att Riksbanken kommer att höja räntan till 2,00 procent i november 2026.

Den svenska ekonomin har visat tecken på stärkt resursutnyttjande och ett förbättrat tillväxtperspektiv fram till 2027, med en förväntad BNP-tillväxt på 2,0 procent under 2025.

Enligt banken har både penning- och finanspolitiska åtgärder spelat en viktig roll för att öka aktiviteten. DNB Carnegie förväntar sig att tillväxten ökar till 2,9 procent för 2026, med en prognos för 2027 på 2,3 procent.

DNB Carnegie betonar att offentliga investeringar, särskilt inom försvaret, och en stark inhemsk efterfrågan är viktiga faktorer för tillväxt. Samtidigt väntas nettoexportens bidrag minska när importen ökar.

Lägre räntekostnader och sänkta skatter, inklusive en halverad matmoms från april 2026, förväntas öka hushållens köpkraft. DNB Carnegie framhäver att högre löner och en fortsatt hög sparkvot kan ytterligare förstärka konsumtionen under 2026.

Arbetsmarknaden visar tecken på återhämtning, med en förväntad minskning av arbetslösheten från 8,4 procent i år till 7,2 procent 2029. Banken bedömer att Riksbanken kommer att börja höja räntorna i november 2026.

DNB Carnegie förutspår att styrräntan kommer att nå 2,50 procent under 2027. Detta återspeglar förväntningar på en balanserad ekonomi och en något positiv produktion, med måttligt förhöjd inflation.

Detta bedöms av Ulf Andersson, chefekonom DNB Carnegie. Globala geopolitiska förändringar skapar dock fortsatt osäkerhet, men strukturella faktorer kan bidra till en ihållande kärninflation kring 2,5 procent.